Blinkande, eller blinkande, är en medfödd fysiologisk reflex som resulterar i snabb stängning och öppning av ögonlocken. Vanligtvis blinkar en person ofrivilligt med några sekunders mellanrum. I detta ögonblick är tåren jämnt fördelad över ögat, och irriterande ämnen tas också bort från ytan av hornhinnan och bindhinnan. Forskare har länge ansett att detta är den enda funktionen av denna reflex. En nyligen genomförd studie fann dock att blinkning ökar effektiviteten i hjärnans bearbetning av visuell information. Det vill säga, tack vare denna ofrivilliga rörelse kan vi bättre assimilera information som kommer från ögonen.
En person behöver blinka inte bara för att återfukta ögonen. Bildkälla: russtimes.ru
Den blinkande funktionen är viktig
Ögonen är utformade på ett sådant sätt att de alltid måste förbli fuktiga. Annars uppstår trötthet och irritation av synen, ögonen blir röda och en känsla av “sand” uppstår. Därför, för torra ögonsyndrom, eller keratokonjunktivit, ordineras människor konstgjorda ögondroppar, och för några år sedan skapade forskare till och med konstgjorda tårkörtlar. De flesta upplever dock inte sådana problem på grund av att de blinkar.
Torra ögon kan leda till inflammation och till och med blindhet. Bildkälla: masterok.livejournal.com
För att förhindra att dina ögon torkar ut måste du blinka ofta. På grund av detta tillbringar en genomsnittlig person tre till åtta procent av sin tid med slutna ögon när de är vakna. Det är sant att vi inte märker detta, eftersom dimsyn uppstår under en bråkdel av en sekund.
Hur blinkande påverkar hjärnans funktion
Med tanke på en så hög frekvens av stängning och öppning av ögonlocken har forskare har föreslog att detta reflexen också kan utföra någon annan funktion, och kanske påverka behandlingen av visuell information. För att ta reda på det genomförde de en studie där de rekryterade tolv frivilliga – män och kvinnor i åldrarna cirka 22 år. Alla deltagare i experimentet hade normal syn.
Människor informerades inte om syftet med studien för att uppnå de mest objektiva resultaten. Under experimentet ombads de att titta på bilder av gittermönster och avgöra om linjerna var riktade medurs eller moturs. I det ögonblick då volontärerna utförde uppgiften, spårade ögonspåraren Dual Purkinje Image ögonrörelser med hög noggrannhet.
Människor presterar bättre i visuella bearbetningsuppgifter medan de blinkar. Bildkälla: optic-center.ru
Under experimentet fick deltagarna i ett fall blinka medan de tittade på bilder på monitorn, och i ett annat fall var de tvungna att blinka tills bilden dök upp. Samtidigt kontrollerade forskarna tidpunkten och förhållandena för blinkning för att säkerställa att de observerade effekterna var förknippade med blinkning och inte andra variabler.
Efter att ha analyserat data fann forskarna att när deltagarna blinkade under uppgiften var de mer effektiva när det gäller att identifiera linjernas position i bilden. Denna prestation återspeglades i både noggrannhet av svar och känslighet för visuella detaljer. Forskare rapporterar detta i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.
Varför att blinka förbättrar hjärnans funktion
Människosyn är i sig diskret. Till exempel, när vi tittar på en punkt och undersöker ett föremål, verkar det för oss som om våra ögon är orörliga i det ögonblicket. Men i själva verket gör de ett stort antal rörelser i små ryck. Under varje sådant ryck får en person inte visuell information, det vill säga det är som om han blir blind, men hjärnan själv fyller på den. Detta kan jämföras med hur vi tar emot taktil information – för att förstå vilken yta det känns som, lägger vi inte handen på den och håller den inte orörlig, utan flyttar den längs ytan.
Under blinkningen sker en skarp förändring i ljusstyrkan: Bildkälla: elitplus-clinic.ru
Således, genom små rörelser som kallas saccader, verkar hjärnan skanna bilden, vilket resulterar i att föremålet vi tittar på förblir i zonen för bästa syn. Enkelt uttryckt, utan sackader skulle vi inte kunna se föremål så bra och tydligt.
Forskare har föreslagit att blinkning med ögonen också ger en viss diskret syn, vilket förbättrar uppfattningen av en visuell bild. Under den snabba stängningen och öppnandet av ögonlocken uppstår plötsliga förändringar i ljusstyrkan. Dessa ändringar återställer, eller formaterar om, den visuella informationen som kommer in i hjärnan genom syn, vilket resulterar i att ny information bearbetas mer effektivt.
Se till att besöka våra Zen- och Telegram-kanaler, här hittar du de mest intressanta nyheter från vetenskapens värld och senaste upptäckter!
För att testa denna hypotes genomförde forskarna ytterligare ett experiment där de på konstgjord väg simulerade effekten av att blinka. Det vill säga, de dämpade ljusstyrkan, men experimentdeltagarna själva blinkade inte. Som ett resultat var deras visuella bearbetningsprestanda lika effektiv som när de blinkade. Det betyder att bildbehandlingen inte påverkas av själva ögonlocksrörelsen, utan av “återställningen” av visuell information.