I Mongoliet kallas administrativa enheter inte för regioner och stater som i andra länder, utan för aimags. Till exempel finns det Khuvsgel aimag, där 114 tusen människor bor. Nyligen gjordes en mycket intressant vetenskaplig upptäckt där – två män som höll på att resa ett nytt staket för en inhägnad med hästar av misstag grävde fram gamla kittel. De överlämnade dem till specialister från Mongolian Academy of Sciences, och forskare började ta reda på hur gamla dessa artefakter var och vad de kunde ha använts till. När de tog prover från insidan av kärlen, blev de förvånade över att de användes för att lagra enorma mängder blod. Vad betyder detta: blodiga ritualer utfördes i det antika Mongoliet? Faktum är att allt inte är så läskigt som det kan verka.
Kärl som innehöll spår av blod hittades i den mongoliska stäppen
Innehåll
- 1 antika kittel i Mongoliet
- 2 Studie av antika artefakter
- 3 Vad åt de forntida mongolerna
- 4 arkeologiska fynd i Mongoliet
Forntida grytor i Mongoliet
Redaktörerna för Science Alert talade om den oväntade vetenskapliga upptäckten. Forntida fartyg, som av misstag upptäcktes i den mongoliska stäppen, har en genomsnittlig diameter på cirka 30 centimeter. De är gjorda av brons, en legering av koppar och tenn som är rostbeständig och har antibakteriella egenskaper.
Två grytor och schematiska ritningar. Källa: Science Alert
Mongoliska herdar lyckades gräva fram två kittlar, såväl som flera andra artefakter från antiken. Typiskt görs sådana fynd i högar – bulkkullar under vilka begravningar ligger. Att hitta forntida artefakter i stäppen är endast möjligt med tur, vilket är vad det här fallet visade sig vara.
Studier av forntida artefakter
Efter att ha tagit emot fynden i sina egna händer började forskare noggrant studera dem. Enligt radiokoldatering tillverkades kittlarna för cirka 2 750 år sedan, under bronsåldern. Efter att ha bestämt åldern tog forskarna ett utstryk från insidan av kärlen. Till deras förvåning hittades partiklar av blodproteiner och glykoprotein, ett ämne som produceras i levern, i kärlen.
Maned får (Ammotragus lervia). Källa: wikimedia.org
Ytterligare analys visade att de gamla mongolerna lagrade blod från getter och manade baggar i två kärl. Dessutom innehöll kittlarna på något sätt ämnen som finns i mjölken från vilda jakar. Forskare föreslog att dessa två kärl användes för att samla blod och mjölk från idisslare omedelbart efter slakt för kött.
Högprofilerad vetenskaplig upptäckt: “Mummier” från det mongoliska imperiet dök upp från den smälta permafrosten
Vad åt de gamla mongolerna
Blod användes inte för offer, som många andra folk. Troligtvis använde de gamla mongolerna det för att göra blodkorv. Detta är en populär produkt i olika länder, som förutom blod innehåller kött, fett, olika spannmål och andra ingredienser. Fördelarna med blodpudding är att den är rik på järn, protein, B-vitaminer och mineraler som zink och selen.
Blodkorv är populärt i många länder runt om i världen. Källa: calories100.ru
Det finns en stor sannolikhet att partiklar av blodet från forntida djur bevarades inuti kärlen på grund av att de var gjorda av brons. Precis som koppar, huvudkomponenten i denna legering, har brons egenskapen att förstöra bakterier på dess yta. Bronsets antibakteriella egenskaper beror på att kopparjoner kan förstöra bakteriers cellmembran och stoppa ämnesomsättningen i deras kroppar.
Onödigt att säga att blodkorv inte var en basrätt i det mongoliska köket. Men generellt sett bestod deras kost egentligen av köttprodukter, såväl som vegetabiliska livsmedel.
Läs också: Ett bronsvärd som misstas för ett falskt visade sig vara ett riktigt vapen av antiken
Arkeologiska fynd i Mongoliet
Mongoliet är rikt på arkeologiska fynd som går tillbaka till bronsåldern. Forskare upptäcker och studerar vanligtvis många gravhögar och stenskulpturer. Enbart i Umnegovi aimag hittade forskare till exempel mer än 1 000 hällmålningar. Också på Mongoliets territorium finns det många rådjurstenar – gamla stenplattor med ritningar. Oftast avbildar de rådjur, vilket är där namnet på dessa artefakter kommer ifrån. Vanligtvis installerades de på platser för begravning av människor, såväl som religiösa firanden.
Hjortstenar i Mongoliet. Källa: mentalfloss.com
Du kan lära dig om nya vetenskapliga upptäckter från vår Telegram-kanal. Se till att prenumerera!
Äntligen, här är ett intressant faktum: en del av Kinesiska muren ligger på Mongoliets territorium. Denna 405 kilometer långa mursträcka kallas även “Mongoliets stora mur” och “Mongoliska bågen”. Höjden och bredden på denna struktur förändras ständigt; den är mycket storskalig och komplex. Forskare kan fortfarande inte förstå varför den byggdes. Du kan läsa mer om detta arkitektoniska mirakel i artikeln “Mongoliets mur är ett 400 kilometer långt mysterium.”