Rätten att glömmas bort: domstolarna måste bestämma balans mellan personlig integritet och det allmännas intresse

Domstolen fokuserar på två män vars kriminella bakgrunder är föremål för artiklar online

@JamieGrierson

Fre 13 Apr 2018 17.36 BST

Senast ändrad Fre 13 Apr 2018 23.05 BST

Google is arguing over the issue of the public’s right to know.

Google är som argumenterade över frågan om allmänhetens rätt att veta. Det säger de män som försöker skriva om historien
Foto: Yui Mok/PA

I hjärtat av den första beslut från högsta domstolen om “rätten att bli glömd” – principen i England och Wales är en kamp mellan rätten till privatliv och rätt att få veta.

De fall fokusera på två affärsmän, som dömts för brott mer än ett decennium sedan, vars kriminella bakgrunder är föremål för artiklar på nätet.

De ville Google för att ta ner länkar till de artiklar över vad som var grunden en fråga om integritet. De hävdade att den information inom berättelser är inte längre relevant, orsakar lidande och går upp mot principerna för rehabilitering lagar.

Google är som argumenterade över frågan om allmänhetens rätt att veta. Det säger de män som försöker skriva om historien och ta bort tillgång till viktig information om hur “allvarliga” brott.

Ben Rose, grundare och partner på Hickman & Rose, som sammanfattar det: “Det finns en inneboende spänning mellan individens rätt till integritet och vilken information av allmänintresse kräver att vara tillgängliga. En av de många arenorna i denna fråga spelar ut är i tillgång till information om en persons tidigare domar för brott.

“Rehabilitering av Brottslingar Act 1974, försökt att skapa en balans på detta svåra ämne. Som höll bra till internet och Googles kraftfulla sökmotor snarare lossade frågor. Rätten att bli glömd tvister kräver domstolarna att än en gång fundera på var balansen ligger, en fråga som har konsekvenser för oss alla.”

“Rätten att bli glömd” – principen fick ett stort lyft genom en 2014 förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol (eg-DOMSTOLEN) – den högsta domstolen av EU.

Dom eskalerat från en juridisk strid som lanserades av en spansk medborgare, Mario Costeja González, som ville sökning, 1998 tidningsartikel som närmare att vissa av hans egendom sålts för att betala skulder. Eg-DOMSTOLEN slutligen styrde i González ‘ s fördel, men med vissa villkor.

Eg-DOMSTOLEN angav att sökmotorer som är verksamma i Europa måste hitta en balans mellan att erbjuda information i allmänhetens intresse och att skydda människors rätt till integritet och skydd av personuppgifter.

Den styrande – i språket som har varit föremål för mycket kritik för sin glömska – tyder på länkar som bör tas ner när information eller artiklar som de leder visas “olämpliga, irrelevanta eller som inte längre är relevant”.

I en central punkt i domen, att det i praktiken anges att sekretess utklassar “de ekonomiska rättigheterna för operatören av sökmotor, men också intresset för det allmänna i att hitta information på en sökning som rör den registrerades namn”.

Det kan dock tillägga att en “dominerande intresse för allmänheten” få tillgång till den information som kunde trump rätt till sekretess i vissa fall och citerar “den roll som spelas av den registrerade i det offentliga livet”.

Att skriva för Samtal, George Brock, professor i journalistik på City University i London, sa att dom var vag och oklar.

Jim Killock, verkställande direktör för the Open Rights Group, säger: “rätten att bli glömd är tänkt att gälla för information som inte längre är relevanta, men oproportionerligt påverkar en person. Tillbringade övertygelse är ganska olika. Människors rätt till rehabilitering är viktigt.”

När en överenskommelse inte kan nås, eg-DOMSTOLENS dom sa att ärendet kan tas till en lokal domare eller tillsynsmyndigheten.


Date:

by